Umgås med finaste vännerna och sover alldeles för länge dagen efter.
Tappat motivationen till städande och plugg helt men allting känns helt okej ändå.
Saknar sommardagarna 2008 och känner mig lite vilsen.

Det är nog mer en längtan än kärlek skrev en text som berörde mig till max.
Som att den var skriven av mina egna fingrar, fast ändå inte alls.
Ni kan läsa den här

Är liksom inte så uppskattad någonstans och spenderade en fredagskväll med proviva, mörk choklad och matteboken.
Finaste Teknik-vännen försökte förklara PQ-formeln och jag förstod ingenting alls. Fint hur mycket tid han lade ner though. 
20 sidor kvar och prov på kapitel 1 på Onsdag. Kapitlet som är 50 sidor långt. Känns som ett stort prov på något sätt. 
Jag ska klara det. Plugga plugga plugga. 




Idag bjuds det på fiesta men jag borde filma till ännu ett skolarbete.

Egentligen vill jag inget utav ovanstående utan jag vill mest bara krypa upp i en säng i en famn och se på en film. 
Det hade varit fint. Eller gå på bio med en fin vän. Men mobilen är ovanligt tyst nu för tiden.

Inser hur mycket kylan tär på min kropp då jag ibland tappar energin helt och hållet.
Kroppen skakar och huvudet ilar innerligt utav en sådan smärta. 
Vet inte om dagarna eller nätterna är värst.
Att klara sig igenom skolan eller en natt helt ensam.
Allting flyter ihop till en enda stor massa och jag kan inte fokusera på vad som är vad.

Det är en del kaos just nu och jag försöker mest skilja rätt ifrån fel.




Everything is beautiful
But beautiful isn't everything.

Förra terminen fick jag ont i magen så fort jag var tvungen att missa skolan. Jag ville verkligen inte missa någonting.
Jag trivdes som fisken i vattnet. Dock kanske inte på lektionerna, så rasterna blev allt flera och längre för var vecka som passerade i kalendern.
Att sitta i skolans öppna oas med glastaket ovanför där solen lyser in och värmde upp var det bästa på hela dagarna.
Alla fina människor fanns ju där inne bland träbänkarna och tedoften. 

Nu, eller iallafall den här veckan, så har det skett någonting helt förvånansvärt.
Jag har gått på mina lektioner, som jag ioförsig knappt ens haft av diverse anledningar.
Men efter det, så fort minsta lilla lediga tid inträffar så bara drar det i skinnet.
Alla mina kroppsdelar vill röra sig hemåt och bara .. försvinna.

Jag vet nog rätt så väl varför, och det finns två små anledningar.
Men de två hemligheterna stoppar jag tillbaka djupt inom mig och hoppas att det är löst tills nästa vecka.


Nejdå. Jag är inte bitter, inte alls.



Kan någon inte ge mig några kronor så jag kan få träffa min finaste syster nästa fredag?

Har liksom tappat tråden. Och min dator vill inte fungera överhuvudtaget. Byta ut fläkten tror jag är ett måste.
Men jag skriver här ändå. Mina dagar består av att överleva en hel skoldag och sedan spendera dagen hemma.
Som igår, satt jag i sängen med matteboken i knät. Pluggade. Lite utav det fina utan datorn, jag gör det jag ska.
Men pluggade och pluggade och tillslut så somnade jag. Klockan 19.
Mamma väckte mig strax innan åtta och frågade om när jag skulle gå upp dagen efter.
Trodde det var morgon redan då och fylldes av den där stressande paniken om att missa bussen. Hemsk känsla.
Men hon lugnade ner mig, och jag drack ett glas vatten för att sedan lägga mig ner igen och somna till.

Sov alltså cirka tolv timmar inatt. Är uppenbarligen alltid såhär dylikt slutkörd när det är "första" veckan i skolan.
sover och sover men är alltid trött.

Men jag lever iaf. Och jag låter orden ligga kvar i fingrarna och i hjärtat lite till.
Så snart exploderar jag väl ut inlägg med känslor och tankar. Vänta bara.

Lovet har nått sin sista dag och imorgon ska jag återvände till de ekande korridorerna och den kalla oasen. Som egentligen inte är så kall. För det är så fint och värmande att komma dit på morgonen och alltid mötas av vänliga ansikten och fina människor. Det sitter alltid någon där man kan prata med och det är helt lovely.

Har en bok som ska läsas och en uppsats som bör skrivas.
Borde alltså ta tummen ur idag, men det lär man ju inte orka. Faktiskt.
Trots att man mest bara vill njuta sista dagen, dvs typ se på Gossip Girl & Veronica Mars (min nya addiction-serie)
eller typ ta ett långt bad, så finns det alltid något krav som lurar i ens medvete.

Vet inte om det är så att jag har för lite ord eller rent ut sagt för mycket ord för att orka med bloggen.
Den bara ramlade iväg lite åt en oviktig riktning.

Råkade låta bitterheten bita sig in för långt in under skinnet.
Den liksom går inte att avlägsna längre, den bara är. 

Jag bryter ner mig själv bit för bit.



Ursäkta röran, jag bygger om.. myself.

Blekte liksom håret twice och färgade det sedan i en kopparröd nyans. 
Resultatet blev orange, och jag kan inte bestämma mig för om jag hatar det eller inte.
Försökt färga bort det twice, till en mörkare röd nyans. 
Men färgen fäster inte längre på mitt hår.

Imorgon ger jag det en sista chans. Fungerar det inte, well.. då är jag doomed to be ginger.
Jag har ändå inte råd att färga mer. Fattig chey resterande utav månaden och vi är på dag.. 5? yay.. 


Annars har jag idag mest sett på Veronica Mars i fler timmar än jag vågar skriva ut här.
Ni kan ju få för er att jag inte har ett liv liksom.

Börjar få tillbaka skolångesten och har en bok att läsa samt en uppsats att skriva innan måndag..
Thats.. 5 days. pfft.  Jag lär aldrig ta tummen ur och göra det.. 

Livet är som vanligt för min del.
Tur att jag skippade nyårslöften om att vara bäst i år. 
Annars hade jag haft ännu en ångest bärandes på mina axlar.

Spenderat flera dagar med min bästa vän då vi på något sätt hjälpt varandra försöka reda ut våra liv. 
Tillsammans med flertalet vänner firade vi in det nya året på både gott och ont. Men det var fint.

Min dator har en trojan och jag har ingen lust alls egentligen att skriva då. Som att allting ändå bara kommer försvinna ifrån mig. 
Jag har däremot gjort en spotifylista som jag tycker ni alla ska lyssna på. 

Lyssna HÄR och please.. Do it right och lyssna uppifrån och ned. 



För övrigt färgade jag håret ginger vilket liksom inte alls klär mig. 
Så ska återgå till mitt brunröda hår... eller bara rött? hm. Vi får se vad för hårfärg som tilltalar mig i affären.
Impulsköper alltid hårfärg. Roligast så.